Igår hade jag ju både insläpp och kvällsfodring i stallet så det innebar i princip att jag var där hela dagen. När jag kom hem var jag helt slutkörd och jag däckade på en gång och sov fram tills nu, haha. Dessvärre betyder det att bilderna icke är fixade men jag lovar och svär att de dyker upp ikväll. 
Först ska jag till stallet och rida ut och klättra med bebis, hon behöver bli av med lite överskottserergi och nu har hon gått två riktigt bra pass på banan i rad så då förtjänar hon att få komma ut lite. Kommer skriva om alla tre ridpass på Day ni har missat ikväll! 

Sen ska jag även prata ihop mig lite med Michelle också ang. tävlingen.. den kanske kommer upp redan ikväll? ;) 

Men som sagt vi höres senare! 



//Amanda

Nu är det dags för mig att krypa till kojs, imorgon ska jag nämligen rida två hästar! Dels min egen såklart men också en häst på Skutan som jag ska ha på en hoppkurs nästa vecka. Day får inte hoppa så det ska bli kul att testa någon annan tills vi får börja igen. 

En kompis ska dit imorgon och fotar mig så jag tänkte satsa till det lite extra med lindor och schabrak och hela paketet ;) Så ni lär ju få se sen! Daylight ska ridas på banan barbacka med hackamore. Hon har de senaste månaderna tyckt illa om det så jag tänkte testa och se om det blir någon skillnad. Mer om allt det imorgon! :) 



//Amanda

Daylight kom, som de flesta vet, till Skutans Gård i september 2009. Där red jag henne som en av hennes första ryttare på gården under en hoppkurs och vi kom väldigt snabbt bra överens. Hon var då väldigt pigg och stack med ryttarna som inte var så himla vana, och eftersom hon inte gjorde det med mig fick jag efter det rida henne väldigt mycket. Tyvärr blev hon bara sämre och sämre i allt och tillslut ville Skutan sälja henne. Några var och provred men det var ingen hon dög för, inte så konstigt.. så jag och Maria, som då var hennes beridare kan man säga, bestämde oss för att köpa henne om vi fick ner priset till 15. Och tillslut fick vi det!

Så jag tog henne på foder och Maria red henne en dag i veckan, vilken ju var helt perkfekt för mig ;) 

Vi jobbade oss som sagt upp en hel del, men när kontraktet tog slut hade jag redan skaffat en ny fodervärdspålle sen två månader tillbaka och jag ville inte ha Daylight kvar. Först var då tanken att hon skulle ut på foder men vi lyckades inte hitta någon som passade oss tillräckligt bra så tillslut hamnade hon ute för försäljning. 

Vi hittade ganska direkt en familj med en gigantisk egen gård i Nacka som vi trodde var helt perfekta - vilket visade sig vara fel. Daylight mådde jättebra där, hon fick gå i stooora hagar med massa kompisar och hade det bra på det sättet, men hon gick iiingenting alls. Lite drygt 3 månader efter försäljningen satt jag upp på henne igen och hon gick toppenbra, men inte tack vare att musklerna fanns kvar utan att hon älskade tanken på att äntligen få jobba och hon ville vara mig till lags. 

Ungefär en månad tidigare hade jag lämnat tillbaka Twister (min fd foderhäst) så jag var hästlös och föjävla ridsugen. Jag fick förfrågan om jag ville börja rida Day igen och sagt och gjort, jag började rida henne igen en dag i veckan. Om jag hade vetat att det behövdes mer hade jag ridit mer men icke.. Jag har först nu i efterhand fått veta att dottern som skulle ha henne som sin inte ens red pga rädsla, den enda som red var en liten unge som bodde på gården så utöver det jag red skrittades Day en kvart i veckan. 

Varför dottern blev rädd var för att Day var för pigg. Låt oss klargöra detta. Daylight är alltid pigg, ibland lite för pigg. Om hon bara går ca 1 timme i veckan är det väl klart som korvspad att hon blir piggare? Kan man ju tycka att de skulle förstått men icke.. om väl den onda cirkeln har gått igång är den svår att vända på. 
Utöver det stod hon på bete dygnet runt under sommaren och magen bara växte och växte. Vi var så rädda att hon skulle få fång där ett tag att jag knappt kunde sova på nätterna i vetskapen om att hon stod ute i hagen och svullade i sig ännu mer..

Hur som helst så hade vi skrivit i kontraktet att om Day skulle säljas skulle det gå igenom oss för att vi (eller ja Maria) hade "förköpsrätt". Så under några veckor gick vi och väntade på samtalet om att de inte ville ha kvar henne och tillslut kom det. Pappa var inte helt lättövertalad men jag kan ärligt säga att jag inte klarar mig utan Day i min närhet och det vet pappa om. Så vad kunde han göra haha? 

Köpte henne gjorde jag i alla fall - den 1 juli 2012. Nu, nästan 4 månader senare, är vi på väg tillbaka till där vi var för exakt ett år sedan nu. Det finns inget jag ångrar mer än att jag lät henne gå men jag kommer inte göra om samma misstag igen. Att se sin stjärna och bästa vän förvandlas från fit och välmusklad till en tjock och otränad köttbulle.. usch, värsta jag varit med om. Men det finns inga tidsmaskiner och inga genvägar så det enda vi kan göra nu är att blicka framåt. En dag är vi tillbaka där vi var då <3

 

Videon jag gjorde till våran treårsdag

//Amanda

För att bloggen inte ska vara helt ouppdaterad så passar jag på att skriva om gårdagens ridpass.

 

Vi hade hoppning på schemat men eftersom de var så mörkt och lamporna inte funkade ställde vi bara upp ett räcke och en oxer. Lydia var pigg och sprang gärna ifrån mig och eftersom mitt i lektionen så sprack mina ridbyxor (haha) så jag hade inte bästa kollen på henne men hon lyssnade ändå. Rullade först över hindrena i trav och galopp och sen fick vi komma en och en där Stina höjde upp lite och sista språnget var på ca 80-85. Men jag är nöjd och det var hästen också! :)

 

 

Gammal bild på mig och Lydia.

 

/Michelle

 

 

Halloj!

Här kommer en presentation av mig (Amanda) som är den andra bloggaren här på TeamB! 

Jag är då 17 år (född 1995) och jag har ridit sen jag var typ 2 år, dock red jag då bara en liten plutteshettis som gick bort 2010. "Ridskolan" skutan, som Michelle rider på, började jag rida på redan i 6-årsåldern och från då till 2010 har jag ridit kvar samt ridit på andra ridskolor och privat. 

2010 tog jag mina drömmars ponny på foder.
Birtley Daylight, född 2003, import från England. B-ponny welshsto e: Bannut Regal Light och u: Seaholm Damsel.

Under ett års tid jobbade jag henne från att vägra gå över bommar och ha huvudet rätt upp i luften till LB-banor och 90cm -1m enstaka hoppning och LB dressyr med flera LA-rörelser. 
Hon sålder i november 2011 till en familj som tyvärr inte var så lämnlig som vi först trodde. Jag kommer skriva mer om det senare men kort och gott tappade hon alla muskler och blev så fet att vi var livrädda för att hon skulle få fång. Nu är nog faran mestadels över men vi har en lång väg kvar innan vi är tillbaka på rutan vi stod på innan hon såldes. 
Så med tanke på hur tjock hon är just nu haha har jag fått sadelförbud av min massör (om jag verkligen inte måste) och jag ska främst skritta nu i ett par månader tills hon har gått ner i vikt. Kan skriva ett separat inlägg om det senare. 

Jaja kan ju bjuda på lite bilder från våran tid så länge så får ni fråga om ni undrar något!